Vi började mars-månad med att vabba. Denna vabbomgång var dock inte lika jobbig som den jag bloggade om sist, vilket jag är otroligt tacksam över. Noel var, trots sin förkylning, hyfsat pigg och glad, och trotsandet var inte hälften så påtagligt som sist heller *skönt*

Vi förstod dock att Noel inte riktigt mådde bra när han i samband med att han hostade själv bad om att få ta sin medicin (han syftade då på astmamedicinen, som han annars inte så jättegärna tar), eller när han istället för välling (som han annars älskar över allt annat) bad om att få honungsvatten. *stackas liten*

Väl tillbaka på dagis igen, börjar Noel med att göra en vurpa, i en backe, med en av dagisets cyklar. Skrapsår på händerna och en ordentlig uppskrapad bula i pannan blev resultatet av detta fall. Det är tur att det finns plåster som förgyller sådana här tillfällen för vår lille grabb

Det närmar sig helg, och för Olssons betyder det "hus-helg". Jag och Stefan ska till Hem- och villa mässan i Malmö under lördagen för att inspireras inför vår kommande flytt, och på söndagen sedan så har vi bokat in så vi får komma och titta ytterligare en gång på vårt framtida hus *spännande*

P.s. Jag vet inte om han läser detta, men jag passar på att önska Noels morbror grattis på födelsedagen *grattis* 

Här är det full koncentration när Noel klipper med saxen (något som han har lärt sig på dagis).
Själv sitter jag (Mia) och tittar förundrat på lillkillen och är stolt över vad han kan.
Stefan sitter med hjärtat i halsgropen och är mest nervös över att Noel kanske klipper sig i fingret

Det här skriver jag rent i terapeutiskt syfte (vilket betyder att om ni inte vill höra mig gnälla ska ni sluta läsa nu...).

Idag är det andra dagen som jag är hemma för vård-av-sjukt-barn. Noel har åkt på en ganska ordentlig förkylning och har en temp på cirka 37,5 grader. Detta betyder att Noel är för sjuk för att vara på dagis, men han är tillräcklgt pigg för att riva huset här hemma. Hade man inte sett att tempen låg lite över det normala, och hade man inte sett den tjocka snuvan som rinner från hans näsa, så hade man inte för en sekund kunnat misstänka att Noel var sjuk - så mycket energi har han...

Noels största intresse idag har antingen varit att:
Få tända ljus med en tändare - helt själv.
Eller att få rota i skåpet med "baksaker", (d v s mjöl, strösocker, havregryn etc), och då allra helst hälla ut allt på golvet.
Eller att få leka i kyl och frys, och då gärna öppna/slicka/smaka på typ allt.
Eller favoriten - att städa -och då menar jag med riktiga rengöringsmedel...(Jag trodde att jag hade kommit på den smartaste idén när jag i smyg hällt i vanligt vatten i gamla VIM-flaskor, men den lätta gick Noel minsann inte på...).
Eftersom han såklart inte fick lov att göra ovanstående saker, så var tillvaron inte direkt harmonisk här hemma...

Några "sedvanliga" 2-års-utbrott har vi också betat av idag. Den ena var när vi satt och ritade, men ingen penna riktigt passade Noel i smaken. Jag hade verkligen en ängels tålamod här (enligt mig själv), och jag tog fram alla möjliga tänkbara pennor jag kunde hitta i vårt hem, men tydligen var det ingen som var tillräckligt bra eller rolig för Noel. Detta utlöste värsta utbrottet med skrik, tårar, sparkar, slag m.m,m.m.
Ett liknande vredesutbrott kom när Noel ville gå ut i snön - iklädd endast sin solskyddsdräkt och sina skor. Då gick vi igenom samma procedur som ovan...

Strax efter klockan tre idag ringde min chef för att efterhöra om jag skulle komma till jobb imorgon. Under samtalets gång stod Noel i trappan och vrålade som en stucken gris efter min uppmärksamhet...jag höll på att säga till min chef att jag minsann kunde komma på en gång istället...varför vänta till imorgon liksom...

Ett liknande uppmärksamhetsvrål kom när jag skulle hoppa in i duschen...stackars Noel var ju då tvungen att spendera några minuter med sin far *hemska tanke*...ja, vad ska man säga? Mammig?

Att Noels förkylning går över inom ett par dagar, det vet vi ju, men hur länge trotset sitter i är ju lite mer osäkert. Jag läser en hel del om just 2-års-trots på nätet och får helt enkelt försöka tänka att just detta trots "är en viktig del av barns utveckling", samt köra mantrat som jag läste på familjesidan Growingpeople "Trygga barn trotsar". Jag läste även på samma sida att man skulle försöka se året mellan 2-3 år som en gåva, inte som ett problem...

Jösses, ge mig kraft, styrka och tålamod till detta...

Jag bara måste säga - än en gång - vart tar tiden vägen??? Hela denna veckan har verkligen sprungit iväg, och inget bloggande har hunnits med.

Om jag ska hålla mig kort, så kan jag nog sammanfatta veckan enligt följande:
* Nätterna har varit bra (tro det eller ej!), och vi har t o m fått väcka Noel för att hinna iväg till jobb & dagis i tid.
* Snön har fortfarande hållt i sig, och på dagis har Noel fått måla med vattenfärger ute i snön ("här skolas våra framtida graffiti-målare", som en annan förälder på dagis så snyggt uttryckte sig...).
* Det har varit föräldramöte på dagis, och jag kan än en gång säga att jag är så nöjd och glad och stolt över vilket bra dagis som Noel går på (även om de får måla utomhus i snön).
* Jag kan också, lite mindre stolt, berätta att jag hunnit beklaga mig (läs: skällt...) på dagis för att någon annan förälder minsann tagit fel termobyxor, då Noels var spårlöst försvunna när jag skulle hämta honom i fredags, för att sen komma hem och upptäcka att de låg kvar hemma i hallen, och att det var jag själv som varit den oansvariga föräldern och aldrig tagit med byxorna till dagis på fredag morgon...
* Slutligen får vi gratta Noels farmor, som fyllt år i veckan - stort grattis!


I helgen har vi haft något som vi kan kalla ett "avslutande 2-års firande". Men vi har inte bara firat att Noel har blivit två år, utan vi har även firat några av Noels närmaste kompisar som även de har passerat 2-års sträcket (eller kommer att göra inom de närmaste dagarna). Vi hade en härlig träff på Tropikariet i Helsingborg - vilket var väldigt uppskattat av både barnen och oss föräldrar.


Här nedan är bilder på lillkillen på Tropikariet:

Lördag = 2-års kalas!!!

Strax efter kl. 14:00 började huset fyllas av Noels närmaste familj, och presenter i överflöd överlämnades till vår lille 2-åring. Det var tur att han hade sina, några år äldre, kusiner här, som mer än gärna hjälpte till att öppna alla paket

Noel fick många fina presenter, bl a en målarbok, en doktorsväska, kläder, badskor och lera med mängder av tillbehör. Noel var överlycklig - och vi tackar än en gång för all uppvaktning som Noel har fått!

Som kalasmat denna lördag blev det varmrökt lax från Lasses fiskrökeri (med potatis och sås) och som efterrätt lite blandade småkakor, bl a gräddbullar som har blivit en Noel-favorit. Det verkade som både Noel och våra gäster var nöjda

Söndag = vilodag???

Söndagen sedan var både jag och Stefan lite småtrötta och hängiga på, så efter familjeleken på morgonen blev det mycket passivitetsträning för Noel....Noel är dock inte så bra på att vara passiv, och han klättrar mest på väggarna och river praktist taget hela huset, om det blir allt för stillsamt här hemma - så vår vilosöndag bestod tyvärr inte så mycket av verklig vila...istället blev det mycket "Försiktigt Noel", "Rör inte där", "Ta inte den", "Kasta inte sakerna", "Slå inte där", "Skrik inte så högt", "Akta huvudet", "Hoppa inte i soffan", "Ta det lugnt", "Klättra inte där"...und so weiter, und so weiter...


Ja, ja, vi glömmer denna söndag, och tänker istället tillbaka på gårdagens kalas. Här kommer såklart lite kalasbilder

Hipp, hipp, hurra

Fråga: Hur mycket kan man egentligen berätta om en 2-års-dag som vi egentligen inte ska fira förrän på lördag??
Svar: Mycket!

Vi började den 10/2-2010 med att väcka Noel med skönsång (Vi gratulerar). Han fick frukost och paket på sängen. Noel förknippar dock paket med jultomten, och tyckte det var lite konstigt att inte tomten kom idag. Noel förstod inte riktigt att paketen idag inte var från tomten, utan från mamma och pappa.

På dagis blev Noel också grattad. De tände två (värme)ljus för honom och sjöng (Vi gratulerar). Noel fick lite huvudbry här, då alla barnen skulle stå upp och sjunga, medans han var tvungen att sitta ner. Detta var som Noel uttryckte det "lite tokigt". Ja, det är inte lätt med alla seder och traditioner som man ska lära sig

Med sig hem från dagis idag fick Noel ett laminerat papper med meningar som de andra barnen hade sagt till Noel idag under samlingen.
Ex: "Jag tycker om att leka lejon med Noel"
      "Jag tycker om att rita med Noel, vi ritar små stenar"
      " Noel tycker om att sjunga och rita"
      " Jag leker med Noel ute, vi kastar snö i ån"

Väl hemma igen, efter jobb och dagis, hade vi en extra mysig kväll. Vi lagade hamburgare och pommes, läste alla fina gratulationskort som kom med posten, pratade med nära och kära i telefonen, och lyssnade av telefonsvararen. Efter ett mysigt skumbad, så väntade ytterligare en födelsedagspresent (eller två om man räknar med godis-klubban, som fick agera födelsedagstårta denna dag). Noel fick en liten MP3-spelare och ett par hörlurar för att kunna lyssna på musik och sagor. Vi hoppas kunna introducera detta inför t ex framtida resor. Som ni ser nedan verkade den omtyckt  

Än är 2-års-firandet inte över. På lördag är det dags för det stora släktkalaset, och då kommer huset här att bli fullt (vilket vi ser fram emot!) 

Ett stort tack till alla som grattat Noel på hans stora dag!

Och slutligen fick även mamma ett paket, ett Noelpaket!

Vi anar tänder på g (Noel fattas fortfarande fyra kindtänder). Han har på nytt börjat stoppa saker i munnen, och tuggar gärna på sina fingrar. Dessutom har det välkända smågnället smygit sig på, vilket är ett typiskt tand-symtom. Jag vet inte hur många gånger vi säger till Noel att "säg vad du vill istället för att bara gnälla", och då kan han gnälla fram ett "bära mig", "leka lera", "dricka vatten" eller vad det nu kan vara. Samma procedur har de visst kört på dagis denna veckan, har jag fått höra.


En fras som Noel har kört stenhårt med denna helgen är "Nä, jag vill inte". Det spelar ingen roll vad man har sagt till honom. Även om man föreslagit något som man vet att Noel älskar att göra, så har man fått svaret "Nä, jag vill inte". Vilken solstråle vi har


Under helgen har Noel även hunnit med lite småhyss....v g se bilder nedan

Det är städdax hemma hos familjen Olsson. Noel passar på att städa i grytskåpet...

Vi ska äta tacos, och Noel hjälper till att duka. Halvvägs till bordet blir Noel akut hungrig, och slår sig ner på golvet och börjar äta majsen...

Det är tyst i huset....för tyst....då kliver Noel ut ur badrummet invirad i toapapper. "Fina kläder" säger han stolt...

Här var det fina kläder på riktigt (och inget hyss) - Noel har fått lite nya sommarkläder (här är vi ute i god tid), och han speglar sig både länge och väl!

Mamma och Noel busar

Noel blir allt duktigare på att prata - och varje dag gör han sig mer och mer förstådd.


Imorse blev jag otroligt imponerad när han tittade på mig med sina stora blå ögon och sa "Mamma, jag gärna ha lite mer välling", när han tömt sin vällingflaska. Tror ni att jag kunde neka honom...???


Jag och Stefan reagerade också när vi satt i bilen, och helt plötsligt hör vi Noel rabbla veckodagarna i baksätet! Tydligen sjunger de om dagarna på dagis, och nu har alla dagar fastnat. Han kan alla sju veckodagar! Säger man t ex "idag är det måndag" så svarar Noel "sen tisdag". 


Det är lustigt hur barn kan suga in information, och helt plötsligt kan de något,  som de inte kunde dagen innan.


När jag hämtar Noel från dagis har jag börjat fråga honom saker som "Vad har du gjort på dagis idag?", "Vad har du ätit för mat?", "Vem har du lekt med?" etc. Det är jätteroligt att höra vad han svarar på dessa frågor - och ofta svarar han helt rätt! Han kan t ex berätta att han ätit "köttbullar", eller att han "lekt med Elin". När jag frågade Noel idag svarade han "jag målat min fot grön" (fröken berättade att de gjort hand- och fotavtryck under förmiddagen).

Ikväll fick Noel prova en ny sorts välling. Han drack den först som vanligt, utan någon reaktion på att den skulle ha smakat annorlunda. Men när han hade druckit ungefär hälften säger han "Noel ont i munnen - dricka vatten istället". Hmm...konstigt...undra vad det kan ha varit?

Med andra ord...även om man förstår vad han säger, så är det ändå inte alltid som man förstår...

Ytterligare en helg har passerat. Imorgon börjar en ny vecka och en ny månad. Januari 2010 börjar närma sig sitt slut, men det kalla vintervädret håller minsann i sig. Jag kan inte ens komma ihåg när vi hade en så här lååång vinter senast (och jag, som så många andra, hoppas innerligt att detta betyder att vi även kommer få en lååång sommar, som plåster på såret).


Såå, hur har då familjen Olsson spenderat sin sista januarihelg detta året? Jo, enligt följande:


Fredagsmys i soffan med pizza och teknad film. Noel verkligen älskar vårt "fredagsmys" - för då får han lov att sitta framför tv:n (eller rättare sagt framför filmduken, då det är en projektor vi har i vardagsrummet) och äta middag. Kan det bli lyxigare än så liksom? 

Lördag betyder sovmorgon för många, men vi var som vanligt uppe med tuppen även denna dag. Just denna lördag gjorde det dock inget, för vi hade planerat att baka kanel- och vaniljbullar. För att hinna med detta innan Noels middagsvila fick vi påbörja det ganska tidigt. Vi hade verkligen en jättehärlig förmiddag!!! Att baka bullar med en 2-åring kan gå precis hur som helst. Man vet nämligen aldrig när de tröttnar, eller om det hela går överstyr, eller om de helt enkelt inte orkar mer. Men Noel tyckte det var jätteroligt och var delaktig i bakprojektet från början till slut. Han tyckte att det var minst lika roligt att kavla ut degen, att få strö på socker och kanel, som att få pensla bullarna med ägg och därefter ta på pärlsocker. Vilken lycka detta var och lillkillen sken som en sol hela förmiddagen!!!

På eftermiddagen kom Noels farfar förbi och vi begav oss ut med pulkan i den vita backen. När vi frös för mycket gick vi tillbaka hem och mumsade på våra nybakade kanelbullar och drack varm cholad med stor aptit

Trodde ni dagen var slut här? Då trodde ni fel! På kvällen fick vi middagsgäster - vilket var supertrevligt - och Noel orkade hålla sig vaken lite längre än vanligt. Bland sällskapet fanns även en 4-månader yngre pojke, och tro det eller ej, men Noel delade snällt med sig av alla sina leksaker (ni som följer bloggen, vet att detta har varit ett stort problem för inte allt för längesedan), så att det gick så bra denna kväll kändes enormt skönt!

Idag, Söndag, har Noel tyvärr varit lite sleten. Kanske blev det för mycket för honom under lördagen?

Vi började vår söndag med att gå på familjeleken på Friskis & Svettis, vilket Noel var väldigt ivrig på att få åka till. Väl där var han inte lika på g som han brukar vara. Han följde inte instruktionerna lika noga, stod mycket stilla och bara tittade på, och han ville hålla handen nästan hela tiden. Noels kusin var med denna gång, och hon fick dock, stundtals, lite fart på Noel, men som sagt, jag märkte redan då att något inte stod rätt till.

Även efter middagsvilan fortsatte Noel visa trötthetssymtom. Det var mycket gnäll och mycket bärande. Han har haft en del torrhosta under dagen, så kanske har astman varit lite extra jobbig idag?

Vi hade i alla fall bestämt oss för att åka till Malmös tekniska museum denna eftermiddag, och trodde att det kanske kunde pigga upp Noel lite. Och Noel var verkligen intresserad på museet (han har även tidigare när vi varit iväg på olika museum, visat ett stort intresse och nyfikenhet, så det är verkligen jätteroligt att ta med honom på sådant), men man märkte efteråt att han var trött. Förrutom att Noel blir väldigt gnällig när han är trött, så förstår man genast piken när han självmant ber om att få sitta i vagnen...då VET man att nu ÄR han trött...

Här kommer lite blandade bilder från helgen som varit:

Vi hade en liten annorlunda lördagmorgon denna helgen. Noel var uppe vid 7-tiden, och han lät mig och Stefan ligga kvar i sängen och dra oss, medans han tittade på barnprogram. Plötsligt hörde vi hur han gick och hämtade sin potta och satte den framför tv:n. Han tog av sig sina pyjamasbyxor, och bad oss ta av honom blöjan. Vi gjorde detta, och såg att han satte sig på pottan och fortsatte titta på tv. Efter en stund hörde vi honom ropa på oss - han hade bajsat i pottan! Oj, vad vi berömde honom! Noel har pottvägrat ett tag nu, så detta var ett enormt framsteg, som han dessutom själv tog initiativ till. "Noel, stor kille" sa han om sig själv, och vi kunde inte annat än att hålla med honom


På lördag kväll kom Noels mormor & morfar över och skulle passa lillkillen. (Jag och Stefan var på bio och såg Avatar i 3D). Allt hade gått bra, och när Noel vaknade på morgonen efter frågar han direkt efter sin morfar. Han hade lite svårt att förstå att mormor & morfar helt plötsligt var borta. "Träffa morfar sen" sa han mellan snyftningarna. Jag tror detta är gott betyg till barnvakterna


Söndag förmiddag var det dags för familjelek på Friskis och Svettis för första gången. Jätteroligt! Noel verkade älska att få dansa/leka/gympa till musiken. Han följde instruktörens anvisningar jättebra, och jag är helimponerad! När vi kom hem efter familjeleken var Noel jättego och nöjd! Antagligen hade han fått springa av sig under det 45 min långa familjeleks-passet, så sen kunde han bara ta det lugnt. Han satt fint och lekte/pysslade/mös i soffan. Han var så lugn och harmonisk, och det var så mysigt.


Summan av kardemumman, vi har haft en härlig helg

Noel pratar på som aldrig förr! Han är en riktig härmapa, och man får verkligen tänka på vad man säger, för Noel härmar efter och säger precis samma ord strax efter.

Svarar man inte Noel direkt när han kallar på en, brukar man efter en stund höra honom säga, med allvar i rösten, "Mamma Mia" eller "Pappa Stefan" - då vet man att det är allvar, och att han har väntat "länge"


Här nedan kommer några Noel-fraser som sprider lite glädje i vår vardag (jag vet, det är inte mycket som krävs för att vi ska bli stolta över vår lille grabb, men kanske får ni också ett litet leende på läpparna när ni läser vad som kommer ut ur Noels mun) 

* Stefan kommer hem från jobbet, hinner knappt öppna ytterdörren förrän Noel ropar "Titta vad jag gjort, pappa" - och visar stolt upp sin teckning.
* Jag nyser, och man hör Noel ropa "Attjo, mamma!"
* När Noel har slagit sig någonstans ber han oss ofta att blåsa på det onda stället. Efter det säger han "bättre nu", och allt är frid och fröjd igen.
* Jag kommer för att hämta Noel på dagis. Han springer mot mig och ger mig en bamsekram. Strax efter klappar han mina kinder och säger "Kalla kinder, mamma".
* Noel ställer sig upp i sin barnstol och vinglar till. Stefan fångar snabbt upp honom, men spiller ut sitt kaffe. Stefan säger till Noel att han inte får stå upp i sin stol, att "pappa blir rädd då". Noel tittar ner i golvet ett tag, ger sedan Stefan en kram och säger "förlåt pappa".
* I barnväntrummet på Ögonmottagningen hänger en tavla med de sju dvärgarna på. Noel börjar först räkna dvärgarna. 1, 2, 3, 4, 5, 1, 2 - räknar han (nästan rätt...). Sen börjar han om från början, men den här gången säger han istället: mamma dvärg, pappa dvärg, farfar dvärg, farmor dvärg, morfar dvärg, mormor dvärg, Noel dvärg...
* Sist men inte minst - det som är allra härligast att höra Noel säga - är: "Älskar dig" (ja, han kanske inte riktigt förstå innebörden, men visst är det sött, och jag och Stefan smälter genast!)

Just nu är Noel även väldigt fokuserad på orden "glad" och "ledsen". Han påpekar gärna i t ex böcker och på tv:n och någon är just glad eller ledsen.

___________________________________________________________________________________




Jag har tidigare bloggat om Noels öga. Vi har ju haft en del besök på Ögonmottagningen vad gäller detta. Idag hade vi ytterligare ett återbesök dit. Visst ser hans öga bättre ut, men en liten gulaktig upphöjnad kvarstår ändå. Troligtvis är detta något Noel får leva med. Kanske försvinner det med tiden, kanske inte. Läkarna beskriver utseendet som ett pingueculum (ja, jag förstår om ni aldrig har hört talas om detta, eller ens kan uttala det, men vill man veta mer/se bilder så är det bara att googla det). Det enda som gör att läkarna tvekar till om detta verkligen är rätt diagnos, är för att detta inte drabbar barn utan äldre människor, samt att det brukar sätta sig i den inre ögonvrån (mot näsan), och Noels är vid den yttre ögonvrån...Ja, konstigt är det, men troligtvis helt ofarligt. Ett återbesök om ett år, mest för att ha koll på hur det hela fortlöper, annars ingen åtgärd.

Än är julen inte riktigt över. Det är Trettondagen idag och hela familjen Olsson har varit lediga. Ett snötäcke har på nytt lagt sig över Helsingborg, och vi bestämde oss för att spendera vår förmiddag ute i det vita vinterlandet 

När vi tyckte kylan blev allt för påtaglig begav vi oss hemåt igen, och avnjöt Stefans hemmagjorda varmchoklad *mums*

Noels glada och charmiga julhumör har tyvärr inte riktigt hållt i sig ända fram till nyår. Vi har haft en del dagar som bestått av väldigt mycket skrik och gnäll, och som vanligt undrar man såklart vart detta missnöje kommer ifrån? Det är ju så tråkigt och jobbigt att höra på gnäll från kl.06:00 på morgonen, fram till kl. 20:00 på kvällen, och ingenting man gör hjälper.

Har Noel ont någonstans? Är det jag och Stefan som gör fel, är överkänsliga och överdriver det hela? Eller är vår lille Noel helt enkelt otroligt charmig och söt, men en liten gnällspik? Något som vi bara får acceptera och helt enkelt gilla läget.

Ja, säg det...I vilket fall tänkte jag att jag skulle passa på att berätta att vi trots duster i Noels humör, hade en fantastisk nyårsafton! Vi firade kvällen tillsammans med Joel, Johanna, Hugo, Oskar, Paula och hunden Charlie. Det bjöds på ljuvliga rätter, goda drycker och ett mycket trevligt sällskap!! Hugo och Noel lekte jättefint tillsammans, och de hade nog som roligast när de körde varandra Hugos lilla lära-gå-vagn (se bild nedan).

Nedan kommer även en bild som visar att vi påbörjat att städa ut julen. Noel hade lite svårt att förstå varför vi skulle "klippa sönder" granen, men tyckte nog ändå att det var lite roligt att hjälpa till


GOTT NYTT ÅR önskar vi alla våra nära och kära, samt våra trogna bloggläsare  Låt år 2010 bli ett underbart år för oss alla!

Lite bonusbilder : 

Noel verkar ha ärvt pappas tekniska sida och bemästrar redan iPhonen

Men även vanliga hederliga "leksaker" så som MAXI-kassen fungerar fortfarande fint

Styrketräning! -Mer! säger Noel när han sätts ner på golvet igen

Julledigheten börjar med sorg närma sig sitt slut. Vi har haft ett par underbara dagar, och det är synd att tiden går så fort.


Vi fick dock en extra mini-julafton den 26/12, då vi träffade familjerna Karlsson och Ljung för en liten julfika - inkl. ett extra besök av Tomten


En bild säger mer än tusen ord - v g se nedan

Den här bilden togs för några veckor sedan, när vi plockade fram alla julsaker. Vi hittade då även kartongen med Mias gamla leksaker. Bl a den här dockan som Noel genast började leka med

Här kommer tomten på besök! Om ni tittar noggrant så kanske ni ser en viss likhet mellan Noels pappa och tomten

Noel tittar storögt på tomten, och berättar för honom att "pappa kommer sen".

Noel hjälper gärna tomten att dela ut klapparna!!

Gitarren - kanske en av de bästa julklapparna!

Kanske får bli en likadan till Stefan nästa år??

Noel med sin mormors läsglasögon - visst är han söt?!?!

Ja, tro det eller ej, men Noel ansåg plötsligt att det var mysigare att sitta i Maxi-kassen än i soffan *knasigt*

Vilken rolig julafton!


Det var första julafton som Noel egentligen var medveten om allt som hände omkring honom, och vi visste inte riktigt hur han skulle reagera på allt. Men jag kan lätt säga att allt verkligen har gått jättebra, och det har varit så roligt!!!


Våra gäster anlände vid 14-tiden med kassar fyllda med julklappar. Min första tanke var att "nu kommer Noel vilja öppna alla klappar på studs, och inte ha tålamod att vänta". Men man ska inte alltid tro det värsta. Noel väntade jätteduktigt! Han höll sig i närheten av alla julklappar hela tiden, och sa vid ett flertal tillfällen "tomten delar ut paketen sen" och "Noels paket", men han höll sig så snäll och lugn hela tiden. Vi tittade på Kalle Anka på tv, åt julmat och därefter knackade tomten på dörren.
Blev Noel rädd för Tomten? Icke sa Nicke!
 "Hej!" sa Noel glatt när tomten steg in i vardagsrummet, och han hjälpte stolt tomten med att dela ut alla julklappar.


Noel fick massor av paket, men i hans värld hade det nog räckt med ett. Efter att han hade öppnat första paketet var han jättenöjd och satte sig genast för att leka med det. Det tog en bra stund innan vi hade plöjt igenom alla klappar, och han fick så mycket fint! Julklapparna innehöll bl a en magnetisk rittavla, mat och köksredskap till hans leksaksspis, kläder, duplo, en bondgård, ett troll m.m. m.m.


Bilder med bildtext nedan - God Jul

Morgongåvan (en rejäl sådan, men vi visste att Noel skulle få så många andra klappar av gästerna senare, så vi bestämde oss för att han skulle få vår stora på morgonen istället).

En julpuss är aldrig fel

Pappa Stefan, Kusin Filiph, Mamma Mia och Noel uppradade framför gran och klappar

"Välkomstdrinken" denna dag var Dufvenskrooks vaniljglögg resp. Blossas årsglögg (med clementinsmak).

Noel har fått sin första julklapp av Tomten, och har nöjd satt sig i sin fåtölj för att invänta att vi andra ska få våra (ovetandes om att han själv kommer få ett x-antal klappar till...)

Noel hjälper Tomten med julklapparna.

Magnetrittavlan var en riktig succé!

Alla slappar, trötta men nöjda, i soffan efter en härligt, spännande och rolig julafton 2009!

Det har varit en intensiv dag, dan före dopparedan...

Det har minst sagt varit fart och fläkt hemma hos familjen Olsson idag, och Noel har (om möjligt?) haft mer spring i benen än vanligt. Jösses vad han har härjat runder - och arg som ett bi blir han när man försöker lugna ner honom. Jaja, vi kämpar vidare och älskar såklart vår lille vilding över allt annat ändå 


Och trots att det har varit fullt ös på lillkillen, så har vi ändå lyckats hinna med allt vi skulle inför morgondagen. Vi har städat, handlat, lagat köttbullar, slagit in alla julklappar - och varit ute i snön och lekt. Det ända som krävs är lite planering, och idag lyckades vi visst få till det 

Vi har verkligen haft två helt skilda dagar...

En dag har varit härlig och underbar, med sång, skratt, lek och många kramar  Noel har varit glad och nöjd hela dagen! Det är sådana här dagar man mår bra enda ner i lilltån, och man går med ett fånigt leende på läpparna hela tiden. Det är sådana här dagar man skryter om sitt duktiga lilla charmtroll! Man berättar att han sagt "Mamma Mia", "Älskar dig" och "God morgon pappa", och att han har lärt sig räkna till fem!!!

Den andra dagen har varit den totalt motsatta  Det har varit skrik, gnäll, kast, sparkar - you name it - så gott som hela dagen. Katastrofalt trist och jobbigt. Ingenting man har gjort har fått lillen att vara nöjd någon längre stund. Man ger tillslut nästan själv upp. Ens egen ork och humör sviker. När Noel är på detta humör blir han dessutom väldigt "hyper" och nästintill okontaktbar. Ena sekunden skrattar han, nästa sekund gnäller han. Han springer, hoppar, river allt i hans närhet, etc. När man försöker lugna honom blir det tio gånger värre, och han skriker, kastar sig, slingrar sig, slår sig omkring...

Snälla, säg att det är fler 2-åringar som är såhär...